Efter två och en halv vecka börjar jag bli lite stressad över att inte ha gjort och sett mer. Å andra sidan behöver man inte ta sig speciellt långt för att få en spektakulär upplevelse. Det räcker med att gå på toaletten. Japanska toaletter är nämligen inte som de vi har i Sverige. Det finns tre olika typer; hål-i-marken-toan, miljö-toan och high-tech-toan. Hål-i-marken-toan är tack och lov relativt sällsynt och precis som den låter, ett hål i marken och därför inte värd att orda närmare om. Annat är det med miljö-toan och high-tech-toan.

Miljö-toan: Japanerna som annars gillar att vada i plast har förstått att det är miljöförstöring att lägga flera liter rent dricksvatten på att spola. Därför har man inrättat ett litet handfat ovanpå toatanken. Varje gång du spolar kommer en stråle rent vatten som du kan tvätta händerna i. Vattnet rinner ner och fyller på tanken så att du använder det nästa gång du spolar. Det är jättesmart tycker jag men på något sätt känns det ändå lite ofräscht att tvätta händerna i vatten som ska bli spolvatten.

High-tech-toan: Det är svårt att beskriva high-tech-toan för den har så många funktioner att jag inte riktigt upptäckt alla och dessutom finns det flera olika typer. Det svåraste är att hitta spolknappen bland alla knappar. Har du tur är det en sådan variant som spolar automatiskt när du reser dig upp. Har du riktig otur trycker du på ”tvätta-rumpan-knappen” och får en stråle i ansiktet i stället. (Det är därför man ska komma ihåg att stänga locket). Det finns också en knapp för spolljud för alla hämmade japaner som inte vill att det ska höras ut vad man gör. Du kan själv ställa in volymen på spolljudet efter dina behov. Jag lovar att återkomma med mer info om high-tech-toan när jag har upptäckt fler funktioner.